Solkarina Sinnligkunskap®

Det här är bland det värsta jag varit med om som mamma, ibland undrar jag om han inte överlevde bara på grund av min vilja. För jag kände många gånger under händelseförloppet att nu är det kört!

På 80-talet låg en av mina äldsta söner i sängen och räknade sina pengar. Han var tillräckligt stor trodde jag för att inte stoppa pengar i munnen.

Hur han tog sig från sitt rum på övervåningen ned till köket där jag befann mig vet jag inte. Det finns alldeles för många tomma luckor i mitt minne. Han hade förstås stoppat ett mynt i munnen och det hade fastnat någonstans i halsen på honom så han inte fick luft.

Han stod framåtlutad i köket och kräktes upp slem. Det var fruktansvärda mängder slem och jag har många gånger funderat var slemmet kom ifrån. Pengen satt fast i halsen så han fick inte luft. Att ta honom till bilen och sedan vidare till sjukhus var för farligt kände jag så vi ringde ambulansen och den kom tjugo mardrömslika minuter senare.

När vi väl var på sjukhuset visade det sig att pengen satt och vägde mellan halsstrupen och matstrupen. Tydligen hade inte pengen bestämt sig för vilket strupe den skulle ramla ned i. Det blev omedelbar ambulans vidare till regionsjukhuset i Västerås. Jag fick uppbåda all viljestyrka för att hålla mina sinnen under kontroll.  Jag använda efter bästa förmåga mina kunskaper för att slanten inte skulle hamna i luftstrupen för det skulle innebära omedelbar andnöd och operation.

Väl framme efter sju mil kunde vi konstatera att slanten låg i magen och vi fick vila på sjukhuset under natten och resa hem dagen efter. Nu visste vi ju att slanten skulle komma ut den naturliga vägen.

Efter 14 dagar hade slanten fortfarande inte kommit ut och var kvar i magen. Vi gick till läkaren på fredagen och han sa att om inte slanten kommit ut på måndag måste man operera ut den. Över min döda kropp, tänkte jag och åkte hem. Inte ska de tro att de får skära sönder magsäcken på honom, det kan inte vara bra alls, tänkte jag. Genom röntgen kunde de konstatera att den låg i magen och den var större än en enkrona. Läkarna trodde att magmunnen var för liten för att kunna släppa igenom slanten.

På lördagen uppbådade jag alla mina krafter och min kunskap och gjorde en shamansk resa. Jag hjälpte helt enkelt slanten ur magsäcken och ut till tarmarna så han skulle kunna bajsa ut den. Visuellt kunde jag ju vidga på magmunnen och sedan föra slanten ut ur magsäcken och vidare till tarmarna.

På söndagen kom slanten ut den naturliga vägen. Min son slapp bajsa på pottan mera och kunde nu använda toaletten istället. När vi sedan träffade läkaren på måndagen blev han förbryllad och förstod inte hur det varit möjligt. För slanten var norsk och den var lite större än en svensk enkrona. Det var när vi visade den för läkaren som han konstaterade att den var för stor för magmunnen. Alla kliade sig i huvudet och grubblade över hur det gått till. Jag sa förstås inget. Men hela händelsen slutade bra och min son lever i högsta välmående idag.

OBS! Inga alternativa eller komplementära metoder ska användas istället för traditionell vård, man ska inte experimentera med människor. Om du inte vet vad du gör så låt bli. Men – prata direkt  med problemet, det kan du alltid göra.

Här hittar du beskrivning på Reiki Ryoho

Solkarina Sinnligkunskap®

Boka Reikikurs

Dela gärna detta på Facebook