Vem ska ta ansvar för ditt liv?

Jag tror att det finns alldeles för många vuxna som inte är vuxna de är som 7 åriga barn som står och skriker i affären för att hela världen omkring dem ska göra som de säger.

Var går gränsen för att vara medmänniska och en del av samhället? Samt att vara så uppfylld av sig själv att man förväntar sig att alla människor runt omkring ska tassa på tårna för just dig?

Många människor idag skyller på högkänslighet för att slippa ta ansvar. Jag ser det hända om och om igen. Men det handlar ofta om att man har oläkta sår inom sig själv och tyvärr lika ofta obearbetade sår inom sig själv. Det enda som kan få människor att inte orka med människor i omgivningen eller situationer är att man inte kan hantera sina egna känslor, tankar och handlingar. Då skyller man ifrån sig och förväntar sig att andra ska tassa på tå.

Kan man verkligen ställa in saker man planerat med andra människor i sista minuten för att du själv plötsligt inte fick lust? Sedan säga att det beror på min högkänslighet eller ställer man in något i sista minuten för att man helt enkelt inte kan hantera sitt liv, hantera det inplanerade mötet? Tänker dessa människor för ett ögonblick på vad andra försakat för det inplanerade mötet?

Det kommer att vara många frågetecken här.

Om du inte känner dig exalterad över att träffa dina vänner så ställer jag mig frågan är de verkligen dina vänner eller vad är det som får dig att känna att du inte orkar med dina vänner. För mig låter det inte som högkänslighet utan snarare som en lätt depression därför att man inte orkar, kan eller vill ta in sina vänners vardag.

En människa som är full av självömkan, befinner sig i sin offer kofta, ser sig själv som viktigare än andra människor skulle välja att skylla på sin högkänslighet. Då slipper de ta ansvar för känslor inom dem som de inte kan hantera.

Högkänslighet innebär inte att man plötsligt inte kan hantera sina känslor, det är ett trauma, högkänslighet innebär att var energimedveten vilket många tycks ha glömt. Och istället för att lära känna sig själv i relation till omgivningen så pekar man finger på omgivningen för om omgivningen inte gjorde som de gör då skulle ju du må bra. Ren och skär egoism. Det kan till och med gå så långt att man skulle kunna säga att du blivit en narcissist.

En människa som tror de är otrevliga när de sätter gränser, den människan kan mest troligt inte sätta verkliga och humana gränser. Den människan sätter mest troligt gränser utifrån sin oförmåga att hantera känslor och handlingar från omgivningen.

Alla människor har rätt att sätta gränser men glöm inte att gränssättning alltid medför konsekvenser för bara för att du sätter gränser behöver det inte betyda att det är bra, rimliga eller gränser som är bra för alla.

Dina gränser kan ha en grund och bas i en inre egoism hos dig själv där du har ett behov av att få vara i centrum och synas, höras och ta plats.

En människa med gott självförtroende, som känner sig själv, sätter gränser naturligt utan att trumma ut det för hela världen. Men en människa som inte känner sig själv kommer att göra drama av sina gränser för att verkligen synas och höras. Vi andra gör det på ett naturligt sätt utan att analysera det.

Varför lämnar någon en fest tidigare, en sammankomst tidigare? Det beror inte på att du är högsensitiv utan på att du inte kan hantera dina känslor och tankar som bubblar upp i sammanhang där det finns många människor. Det är sådant som kallas sociala sammanhang som du borde fått lära dig som barn och ung vuxen att hantera. Alla människor blir trötta, dränerade och får slut på energi i intensiva miljöer, sociala sammanhang och på platser där det finns många människor och mycket åsikter och känslor. Ingen är ett undantag och högkänsliga är inget undantag de har bara inte lärt sig att hantera sin egen energi. Vilket man kan lära sig.

Agerar du distanserat? Om du skyller på att du är högsensitiv och vill hålla något på distans då är det dags att du lär dig varför. För i mötet med människor, när vi lyssnar på andra, när vi är involverade med omvärlden och människor då kommer känslor och tankar att väckas inom oss. Erfarenheter som varit mindre bra gör sig påminda inom oss och allt detta tvingar människor att distansera sig från omvärlden och från människor. Men det innebär egentligen att du inte har kontakt med din egen kraft, känner dig själv och din energi. Du påverkas för mycket av andra av en anledning.

Det oläkta inom människor, det obearbetade, det man inte förstått eller satt i sammanhang kommer att synliggöras när du möter medmänniskor. Högsensitiva är ingen exklusive grupp med speciella egenskaper. Utan ibland är de mer traumatiserade och oförmögna att ta ansvar för sina egna liv.

Därför vill de att andra ska ta hänsyn till dem, tassa på tå för dem och behandla dem som kungar och drottningar.

Men jag ska berätta en hemlighet för dig

Du och dem är inte olika någon annan människa på jorden det enda som skiljer dig som kallar dig högsensitiv från den som inte gör det är faktiskt det drama du spelar upp för att göra dig själv märkvärdig. Därför att de flesta människor tar istället ansvar för sina livsupplevelser istället för att kasta dem i ansiktet på medmänniskor och ställa orimliga krav.

Mitt råd, börja läka dig själv, börja se dina livstrauman, ta ansvar för allt du möter men framför allt fatta en gång för alla att du och ingen annan har ansvar för dina känslor oavsett vem som väckt dem

Lev värdigt. Sluta skyll på andra att vara sann i sitt tal är inte att uttala din sanning hela tiden.