cancer

Jag tänker på de som jag känner som gick bort i cancer både nyligen och förut. Både unga och gamla. ¨ Främst tänker jag just nu de nära och kära vänner som just i denna timme kämpar för sina liv. Jag har varit där och jag vet hur tusentals tankar far igenom huvudet. Ska jag dö nu? Telefonsamtal efter telefonsamtal med läkare och vårdpersonal. Det går fort och det känns som en karusell av känslor. Du både känner och stänger av. Det gör man för att klara av det känslomässigt för att klara av det. Du tar timme för timme. Dag för dag. Hur många procents chans har jag att överleva? Man googlar på allt. Vilken procent tillhör jag? Dör jag eller överlever jag?